Studenter förväntas i sin utbildning väva samman fakta, teorier, metoder och praktiska moment från olika kurser för att så småningom kunna använda sina nya kunskaper ute i arbetslivet. Vissa kunskaper eller färdigheter är mer relevanta än andra beroende på vad studenten väljer för karriärväg. Vid Högskolan Väst tar vi samarbetet och kopplingen mellan studenter och samhällsaktörer på stort allvar. Nyligen rankades vi som ett av världens bästa lärosäten på att samproducera forskning. Vi är ett av världens 25 bästa lärosäten på detta enligt [https://www.mynewsdesk.com/se/hogskolanvast/pressreleases/hoegskolan-vaest-paa-topp-25-lista-i-internationell-rankning-3129911].
Min kanske viktigaste uppgift som lärare på en högskola är att vägleda studenterna till att utveckla sitt självständiga och kritiska tänkande. Jag försöker få dem att reflektera över sitt egna lärande, vad de lärt sig, hur de lär sig och varför de behöver lära sig något. Jag vill få dem att kritiskt reflektera över sin personliga utveckling och hur kunskap kan kontextualiseras eller sättas i ett sammanhang och användas, för att förbereda dem för arbetslivet. Genom praktiska projekt sammanlänkas teori och praktik och sätts in i ett sammanhang. Genom ett ömsesidigt kunskapsutbyte med industri, näringsliv och omgivande samhälle är tanken att vi ska lära oss tillsammans – av och med varandra. De som deltar i ett projekt ska kunna ta med sig tidigare erfarenhet och bygga på med ny genom dialog och utbyte. Vid Högskolan Väst kallar vi detta för Arbetsintegrerat Lärande eller AIL där det ömsesidiga lärandet skall genomsyra hela vår verksamhet. En sådan profil ställer krav på mig som lärare och forskare att tänka igenom och kunna motivera mina val av exempel och innehåll så att vi som högskola kan vara en samhällsaktör som är med och påverkar och utvecklar samhället vi befinner oss i.
Inom A.R.T blir denna profil tydlig då valen vi gör för vår artificiella influenser både påverkar och påverkas av ungdomars intressen och hur vi tillsammans med andra samhällsaktörer kan vara med och inspirera våra framtida medarbetare och kollegor. Vi måste fundera på vad vilken typ av samhällsutmaningar influensern ska inspirera till att lösa. Det ska synas i våra utbildningar men det handlar inte bara om att få ungdomar intresserade utan också delaktiga. Frågor som vad vi vill skapa intresse för och hur vi får dem nyfikna på att vilja lära sig mer, måste besvaras. Genom att arbeta tillsammans med ungdomar, befintliga studenter och omgivande samhälle hoppas vi kunna fånga upp trender och inspirerande innehåll som kan väcka intresse och delaktighet.
Men A.R.T som projekt skall också bidra inåt i organisationen och skapa kopplingar mellan studenter, arbetsliv och andra ungdomar. Projektet blir en plattform för praktiskt deltagande för våra studenter genom projektarbeten, utredningar och examensarbeten. De får vara med och både utveckla tekniska lösningar och reflektera över hur de kan vara delaktiga och påverka omgivande samhälle och framtidens studentgrupp. Studenterna jobbar tillsammans med oss forskare men också med representanter från näringsliv och industri. Ett ömsesidigt kunskapsutbyte sker på olika plan. Bara under det senaste året har det genomförts flera undersökningar och designprojekt inom ramen för våra kurser och tre examensarbeten.
A.R.T är också en del i förändringsarbetet och utvecklingen av våra befintliga ingenjörsutbildningar. Genom studier och reflektioner inom A.R.T kan vi bidra med kunskap kring hur ingenjörsämnet behöver förändras för att möte framtida utmaningar inom t.ex. hållbarhet och globala mål på ett sådant sätt att det skapar intresse hos ungdomar.
Linn Gustavsson
Lektor och forskare inom Människa-Maskin-Interaktion
Högskolan Väst